Hellans life

Det är kaos bland grejerna. Går igenom varje låda som jag har gamla saker i sen gymnasiet. Ska snart läsa mina gamla dagböcker. Hahah ska bli otroligt spännande och se hur jag resonerade som 16 åring. Kanske ingen skillnad från nu. Killar, killar. Nej, hoppas jag utvecklats lite. Hittade en bit av en svensk uppsats som jag skrev. Den var fyndig och oresonlig. Men hittade massa grattiskort som jag fått genom åren. I ett kort hittade jag även en dikt som var väldigt fint skrivet av en ung man som hette Markus. Väldigt mogen dikt för sin ålder då! Men huvudsaken är att den fortfarande gör mig otroligt glad! Jag är glad att jag fått någon att uttrycka sig så vackert.

Till Helén
Till dig som jag kände igen, som kom emot mig i drömmen och gjorde tecken åt mig att vakna.
Till dig som rev ner frånvarons tapeter.
Till dig som låter mig vidröra det blå, en bukett ur rymden.
Till dig som lär den stammande att sjunga.
Till dig som sätter tilliten i rörelse likt en våg.
Till dig som lär mig sinnenas geometri.
Till dig som går i gräset och låter mig höra jordens hjärtklappning.
Till dig som klär vardagen i linblommor.
Till dig som med fem fingrar tecknar ömhetens pentagram.
Till dig som väntar vid vindarnas korsväg.
Till dig som lärde alkemisten att guldet är dött och elden lever.
Till dig fanns och finns.
Till dig som lär mig se, att inte vara rädd för ljuset.
Till dig, dessa två ord är diktens början.

Markus! Jag har mycket att tacka dig för genom åren.