Hellans life

Sista dagarna av året, fick mig och tänka på 2012. Ett av faktiskt de bästa åren för mig, på personligt plan. För ett år sen satt jag i Oslo och skrev mina nyårslöften, om vad jag ville uppnå med 2012. Förseglade kuvertet och öppnade det för några dagar sen. Var förvånad av att mina löften var uppfyllda. Inte alla men livet blir inte heller aldrig som man tänkt sig. Aldrig har ett år gått så fort, jag har fyllt 25 år och blivit säkrare i mig själv och med vad jag vill. Jag är otroligt stolt över mig själv och löftena handlade mer om mig som person och om jag tänker tillbaka till personen som skrev raderna så var det en person som ville ha med tilltro till sig själv och självsäkerhet. Jag gick inte in i 2012 med massa saker som skulle bli avklarade, mer att jag ville växa och det känner jag att jag har gjort.
Nyårshelgen var trevlig och hade en Norsk vän på besök och visade henne, det Helsingborg hade att erbjuda, vi drog och shoppade och runt lite på stan sen ett besök till Helsingör. Nyårsafton var sjukt trevlig med god mat och dryck sen rundtur på Cardinal! Vi dansade till 4 tiden ca, hemåt begav oss och vi skämtade och skrattade, perfekt start på året.
Jag var nykter när jag la mig, la mig tidigare än de andra. Vaknar av att få ett obehagligt besked från min vän, vars föräldrar under natten vi var ute, hade förolyckats i en bilolycka. Det är så orättvist och overkligt! Då får man verkligen sig en tankesställare av vad som är värt i livet. Jag led oerhört med min vän under dagen, att hon åkt i väg och är hon återvänder hem så har hon inte sina föräldrar kvar. Den bördan att bära är inte lätt. Otroligt stark tjej och hon kommer fixa det. Ett jävligt sjukt sätt och börja det nya året. Man får funderingar på livet efter såna här händelser. Tankarna om att hur bräckliga vi är och vad man tar för givet.