Hellans life

Året børjade med ångest.

Jobbade nyårsnatten, har aldrig känt mig så ensam som då. Ja, jag försökte ignorera min upplärning som jag hade. Tolvslaget är lite speciellt, vilka man skickar till, vilka man har i tankarna för ögonblicket. Jag tänker tillbaka på vissa 12-slag. Då jag delat mina läppar med en som som faktiskt sa att han älskade mig under samma kväll. That's was a first. Det är alltid lika intressant med vad man med önskar sig sig varje år med vad som hända det kommande året. I år så tänker jag skriva mina löften och försegla dem i ett kuvert för om ett år, se vad som jag lyckades åstakomma av mina drömmar. Drömmar som jag faktiskt haft en brist av. Väldigt stor brist på det. Jag har lärt mig en del om mig själv, mina svagheter och om hur det är att fall av kanten och få ont, gång på gång. Vad som händer i livet, är kanske ödesbestämt? Jag kan i alla fall ta mitt liv i mina egna händer och uppnå precis, vad jag vill.

Jag har träffat många nya underbara personer och jag har även lärt mig massa saker om andra. Jag har bott i ett land och jobbat, en upplevelse i sig. Året har gått och jag går nu ut med det nya.