Hellans life

En öppensinnad skåning som försöker göra det bästa av vad livet ger.

Episod 3. Tro, hopp & kärlek.

Kategori: Life

Våren började som sagt sakta spira och jag fick ny tjänst på jobbet med en massa nygamla kollegor! Det blev verkligen en nystart och det var något som jag verkligen behövde. Nu visste jag vad jag ville göra. Mina drömmar började bli mål och skrev en hel del nyårslöften på vad jag ville få ändrat i mitt liv. Inte bara i Oslo men med mig själv. Mognad eller insikt om att komma på rätt spår igen. Likt ett lok så ska jag nu tuffa på. Tuffa på för att uppnå mina drömmar.

Drömmar som blir planer som blir till mål. Det skulle inte gått utan personerna som jag mött på min väg i Oslo. Vägen att hitta tillbaka till mig själv och vad jag vill. Nu sitter jag på slutet av min Osloresa. Hemkommen från en underbar resa från en gammal vän. En vän som jag lärde känna på min första destination som var Halmstad. Ung och naiv. Jag var naiv. Jag bara vet nu att jag inte ska vara naiv längre, för jag har lärt mig av mina erfarenheter. Erfarenheter att det blir aldrig som man tänkt sig och man inte ska ge upp för det inte blir så.

 Det kanske är meningen att det ska gå fel så att man ska växa som person. Mycket gick fel, mycket blev inte som normen tänkt sig. Det är nog det fina med livet. Man vet aldrig om det kommer att gå bra men man gör sitt bästa för att det ska ske. Blir det fel, gör om och gör rätt. Välja lite andra alternativ om man inte vill hamna på fel spår igen. Om en vecka så beger jag mig tillbaka till något som jag flytt. Flytt för jag inte vetat,vad jag vill och haft ångest över för att jag inte kommit på vad jag vill göra i mitt liv. MITT liv. Jag var så rädd för att vara ensam. Jag har kommit på att det är inte så farligt och jag ser det nu bara som en utmaning att klara mig själv och förlita på min egen förmåga av på vad jag kan uppnå i livet. Jag är väldigt glad att jag drog till Norge trots en liten nedtur, men vad som går ner måste komma upp. Jag är glad att jag träffat så många fina människor från Nordens alla hörn. Det är med vemod som jag skriver detta. Jag vill egentligen att veckan ska gå snabbt, för jag kommer sakna Oslo och alla här. Det bästa som jag vet att komma till en ny plats är att lära känna nya vänner. Det jobbigaste är att lämna dem. Kärlek kommer och går men vänner består. Mitt Oslokaptiel är nu slut. Det kanske blir en uppföljare, men nu vet ialla fall att jag ska börja skriva andra kaptiel i boken om mitt liv.

 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: