Hellans life

Idag slår värmen emot mig när jag går till jobbet. Jag känner mig alltid lika dum när jag kommer ut den stora svarta porten, mitt i stan och folkmyllret. Jag kommer ut i mörkblåa byxor och lång vitärmad skjorta med en vanlig jacka över det. VARMT.. och till jobbet knallar jag som en idiot, som klätt på sig i mörkret. Alla andra går runt i söta sommarklänningar och kortärmat. Där går man runt och lökar i en uniform, lite som en walk of shame när folk glor. " Skam över dig som går i mörka kostymbyxor när det är över 20 hela grader "- blickarna. I över 4 år har jag arbetat med uniform. Det är otroligt delade känslor. Det är lite kul och kunna "klä" ut sig. Man vet när man är på jobb och inte. Man har folk som faktiskt lyssnar på en direkt när man säger till dem. Det som varit skönt med uniform att man aldrig har beslutsångest på vad man ska ha på sig när man ska gå till jobbet. Nu är det snart slut på den eran. Om en månad har jag min sista vakt, blir lite speciellt. Så är det alltid när man ska sluta något men att man har något att se fram emot och nya utmaningar som väntar. Utmaningar som får en att växa som person. En dag till sen är det dags för Sverigebesök:) Ska bli otroligt mysigt! Klippning bokad! Semestern kan snart börja :)