Jag söker, då återstår det att få svar.

Vilket man aldrig riktigt faktiskt förväntar sig att få. Så himla mycket som går igenom huvudet nu. Man kan heller inte be allt att pausa. Ta ett andetag och andas. Det vill aldrig bestå.

Livet är bra jävla spännande, man vet aldrig vad som väntar runt nästa hörn. Motivation kanske?

Nu blir det ett sånt här märkligt inlägg igen. Allt är inte i vägen alltid. Dags att ge livet en käftsmäll? Som om man inte får det tillräckligt.

På återseende.