Rått, det isar i fingrarna när hon sakta skyndar sig över tågspåret. Jackan ger små läten av sig när hon snabbt med armen vankar fram och tillbaka i regnet. Hon stannar upp, och tittar tillbaka på spåret. Den vitmolning himlen till kontrasen av den ogrodda åkern och rälsen i mitten av ingenstans. Hon går nu sakta tillbaka emot rälsen. Sätter sig sakta ner där på och lägger slutligen örat på skenan. Det brummar dovt i örat på henne. Hon blundar. Tänker tillbaka då hon och han gick hand i hand brevid rälsen de varma sommardagarna på landet. Hon tänker besviket på sig själv, hur hon inte vågat.

Han tittar ut emot de trista skånska åkrarna,han längtade till sommaren. Då de grodde grönt och rapsblommorna lyste klart. Han minns de sommarna han träffa henne. Henne med de gyllene lockarna. Han förbarmade sig att han inte vågat. Han satt i sin varma kupé och drack sitt kaffe. Tåget tuffade på, kom han någonsin få återse henne i trakterna.

De ropades ut i högtalarna att tåget var försenat. Han kollade på klockan och suckade. Aldrig i tid. Plötsligt tjuter tågtutan. De skär i öronen. Sekunden senare står tåget still. Mitt ute i ingenstanns. Han får känslan att något är bekant. Han går ut mot tågdörren. Där ser han nu de vackra lockarna i gräset, de vackra lockarna som han minns. Han öppnar tåg dörren och hoppar ut. Från ett litet buskage vid rälsen sticker de ut. Han går till busken och får se henne. Henne som han längtat efter hela sommaren. Hennes kära ansikte för det är vad som återstår av henne.
Han har äntligen fått återse sin älskade.


Det var väl en fin story! Varit i HBG i helgen, ska vara där även i veckan och i helgen, Grilla er små nior med våra enkäter;D Vad händer mer? En massa flängade hit och dit iaf.. Imorgon är det fotboll och jag hoppas på solsken;D Hon kommer med solsken till mig!
Nu kallar en mozzarella pizza! Cya